Something in between

Jag och johanna har haft nostalgi prat hela dagen känns det som
vad man har förändrats ändå, och vad man hunnit med under alla dessa år
när man sprang runt med sina nallepuh underkläder och tyckte man var tuffast i världen för att man använde bh
och försökte passa in någonstans
Så är det väl för många även idag också, att man försöker hitta någonstans man hör hemma,
hitta vänner som tycker om en för den man är
hitta sig själv.


För 6 år sedan så gick jag i 6an, då var jag inte bland de "populära" kan man ju då konstatera.
Jag var kort, tjock och mobbad mer eller mindre och jag hade aldrig haft en pojkvän,
de "tuffa" tjejerna ville inte vara min vän
och jag var rätt ensam
vilket jag också varit under alla år innan det.
Mitt självförtroende var i botten.

I sjuan började jag hänga mer i korridorerna istället för i klassrummen
och jag träffade mer och mer folk som jag blev mer och mer vän med,
hängde i råneå,
blev "tillsammans" med Simon som var ett år äldre än mig.
Men det var väl inte direkt nå att kalla förhållande.
I skolan pratade jag mer eller mindre med alla
och jag kände för första gången att folk faktiskt ville umgås med mig
dom tyckte om mitt sällskap
och gillade mig för den jag var
nästan iaf.

Sen året efter gick jag om sjuan, och jag började hänga i pajala
och här har jag hängt och utvecklats sen dess.

Jag kan säga rakt ut att jag är stolt över den jag blivit
men nog kan jag också säga att mycket av de gamla sitter kvar
och att även jag gör saker som jag ångrar
och har gjort saker jag ångrar än idag

Dock så kan jag inte påstå att jag ångrar det stora hela.
För i det stora hela har jag vuxit som person av allt jag gjort
och vuxit som person av allt jag varit med om
av alla personer jag egentligen inte borde haft kontakt med
av alla dumma saker man egentligen inte ska göra som "barn"


Jag har en bättre bild av mig själv nu
än vad jag hade då
och även fast jag kan förvirra mig själv
så vet jag för det mesta vart jag är påväg
vad jag vill
och hur jag vill att det ska gå.

Jag ser mig själv som en person som har lätt för att ta beslut
och ta beslut som jag känner är rätt.



Jag vet vilka som påverkat mig så att jag har blivit den jag är idag
jag vet vilka som påverkar mig än idag
påverkar mig positivt de vill säga.
Inte nu så att jag vill bli som någon annan
men som stöttar mig, hjälper mig att göra rätt när jag undrar
och finns här om jag mår dåligt.

Min kära mor, vi har haft våra fighter
och gud ska veta att jag önskat henne död i många långa år
men idag kan jag säga att hade det inte varit för hennes felsteg
hade det inte varit för hennes sätt att "träna" mig i vad som är rätt och fel
så hade jag inte varit samma person
och idag kan jag också säga att hon säger mycket smart
hon kan än idag komma med smarta ord som hjälper mig på traven att lära mig själv saker och ting
hjälper mig på traven att lära mig av mina egna misstag
och jag älskar henne för det.
Hon är söt, även om hon har sina fel även hon.


Min kära far, som jag på något underligt sätt alltid sett upp till
han har också lärt mig mycket
kanske inte medvetet
men jag är glad över att han låtit mig begå mina egna misstag


Min kära syster,
hon har stöttat mig i kampen mellan mor och far
har stöttat mig när jag haft svårt
och alltid låtit mig komma till henne.

sen har jag fler som jag kan hjärta
men har inte tid nu.
Pratar med mamma i telefon:)

Puss